Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan

Sammanfattning

I den här artikeln analyserar Emma Arneback lagar, styrdokument och likabehandlingsplaner för gymnasieskolan för att undersöka hur uppdraget att bemöta främlingsfientlighet i skolan har förändrats under de senaste 20 åren. Hon undersöker vilka konsekvenser olika bemötanden kan medföra för a) yttrandefrihetens gränser i skolan och b) vem eller vad som ses som främlingsfientlig eller främlingsfientligt. Resultatet visar att uppdraget har gått från att vara ett decentraliserat etiskt ansvar (1994–2006) till att bli ett centraliserat juridiskt ansvar (2006–). Förskjutningen påverkar yttrandefrihetens gränser i skolan och för med sig olika uttolkningar av i vilken mån det är möjligt att tala om det som är svårt och kan såra i skolans värld. Arnebacks analys av likabehandlingsplanerna visar även på att skolorna i hög grad fokuserar på att bemöta främlingsfientliga individer, medan frågan om att motverka de strukturer som skapar förutsättningar för individer att verka förtryckande lämnas därhän.

Publiceringshistorik: Originalpublicering.

(Publicerad 16 september 2013)

Förslag på källangivelse: Arneback, Emma (2013) ”Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan”, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 139–165. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.5