Arbetarmobiliseringen i Ryssland från slutet av 1980-talet till i dag

Sammanfattning

Genom att fokusera på utvecklingen av arbetarrörelsen tar sig Carine Cléments artikel an tesen att postsovjetiska ryska medborgare skulle vara passiva och inte visa något stöd för demokratiska värderingar eller arbeta för social rättvisa. Utifrån ett omfattande empiriskt material, som sträcker sig från sent 1980-tal till de senaste åren, beskriver denna studie förutsättningarna för och utmaningarna mot arbetarnas självorganisering i Ryssland. Clément demonstrerar att arbetskonflikterna i Ryssland tenderar att öka i antal under högkonjunkturer och minska i tider av ekonomisk kris. Den senaste lågkonjunkturen har inte lett till lika omfattande mobilisering som under krisen på 1990-talet. Formerna för organiserat motstånd mot marknadens orättvisor och ojämlikhet, och deras bakomliggande faktorer, har förändrats dramatiskt på tjugo år. När arbetskonflikter bryter ut påverkar de en mycket bredare social kontext och skapar nya former av solidaritet, men arbetarrörelsen i Ryssland har ändå inte mäktat frambringa beständiga mobiliseringsstrukturer som kunnat utmana de övergripande socioekonomiska hierarkierna.

Publiceringshistorik: Originalpublicering.

(Publicerad 8 februari 2017)

Förslag på källangivelse: Clément, Carine (2017) ”Arbetarmobiliseringen i Ryssland från slutet av 1980-talet till i dag”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 57–92. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.2