Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965

Sammanfattning

Under efterkrigstiden skakades Stockholm återkommande av så kallade ungdomsupplopp, som av samtidens makthavare förstods som opolitiska, ja näst intill meningslösa i sin obegriplighet. Samtidigt låter händelserna oss resonera kring förhållandet mellan det offentliga rummet och människors kollektiva aktörskap. Genom att närma sig upploppen utifrån den politiska filosofen Jacques Rancières teorier och kritisk humangeografi argumenterar Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson i sin artikel för att upploppen i sig var ett möte mellan två oförenliga ordningar, polisens och jämlikhetens princip, att deltagarnas förståelse av händelserna går att närma sig via de kvarlevor de lämnat efter sig och att upploppen ur den synvinkeln i högsta grad bör förstås som politiska.

Publiceringshistorik: Originalpublicering.

(Publicerad 9 december 2019)

Förslag på källangivelse: Brink Pinto, Andrés & Martin Ericsson (2019) ”Rum, politik och ’meningslösa’ upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 41–69. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.2